paperhearts

har varit en jävla massa sjuka och jobbiga dagar nu dom senaste två veckorna.
började katastrofalt för sandra, sen flög jag av tyska damp-ponnyn och fick bula och blåmärke i ansiktet och kunde inte äta pga en fuckad käke, sen trillar jag i trappan och slår hela mig, sen trillar sandra på jobb och skadar knä+höft+revben, två dagar senare stukar hon foten på jobb och kan inte gå, maree skadade nån kille på sitt jobb rätt rejält, gick sen in i en dörr med huvudet. och så bör det kanske nämnas att jag ägnat senaste veckan till att bråka så in i helvete och inte alls mått bra.

har iofs hänt rätt trevliga grejjer med, har suttit hemma hos sandra flera kvällar i rad och snackat skit med massa roliga människor hela natten, älskar dom kvällarna.

jag kom dock fram till en lite jobbig slutsats idag: jag är lillgammal.
satt och tänkte (bakfull som ett sär efter syltan i fredags, shaisse ska aldrig mer shotta, speciellt inte något som faktiskt är gott) och läste i en hälsotidning hos sandra på morgonen i lördags då och såg framåt i tiden och bara kände att fan vad skönt det blir när man är typ 35 och har ett mysigt fridfullt hem.
nu när man är runt 20 då måste man festa och ha roligt alltid känns det som och jag har ingen ork :P
usch vilken jobbig insikt.

har förresten också kommit på en skitbra idé idag, mycket tänkande idag.
jag ska åka till norrland och hitta en man att gifta mig med. där finns ändå en del snygga skönsjungande dudes med rolig dialekt. perfekt plan.

tillökning till lillgammal: jag låg och kollade på "lotta på liseberg" i 1,5 timme nyss.