paperhearts

idag har varit en hemsk dag, sjukhus, prat om den hemska dagen vi har framför oss och lägenhet.
känns som att det hela tiden dyker upp nya saker som gör en mer ledsen, som påminner och river upp.
det här är ett helvete, det värsta jag varit med om.

humöret går så mycket upp och ner, hela den här dagen har tagit musten ur mig och jag har haft panikattacker och gråtit hejdlöst, sen vände det, det kommer ett lugn genom hela kroppen, som en acceptans-puls som går genom ådrorna på mig och allt kan kännas ok, jag kan vara ganska glad.

har varit hos sandra hela kvällen, haft min bild och snuset framför mig hela tiden, har pratat av mig mer, kunnat le åt saker jag tittar tillbaka på utan att bli hysterisk. bara det känns nytt för mig.

blev roligt på kvällen, fått skrattat då vi fick för oss att vaxa tompa och dani. vilken idé. så tompa har en hårlös fyrkant på vaden och jag tror dani fortfarande ligger och lider och får bröstet vaxat. stackars pojkar.

imorgon kommer cornelia hit efter jobb någon gång, det är så jobbigt för jag vet aldrig hur jag kommer reagera på saker, hur jag kommer vara mot folk när jag träffar dom första gången efter söndagen. vissa gånger kan jag trilla ihop och hyperventilera och andra gånger är jag helt lugn. just nu känns det ok, men jag känner att det är på ingång. man börjar tänka när det blir kväll, man är hemma och man ska gå och lägga sig, då kommer alla omöjlig-tankar som bara inte går att hantera.

detta är så svårt. hatar att skriva av mig på en jävla blogg, men jag måste få det ur mig, jag vill inte blotta mig såhär på internet, men vet samtidigt att det inte är så många som läser här.
jag måste blotta mig för det gör så jävla ont.