jag hörde trummorna på stan, dom sa att du lämnat mig

allsång på skansen har dragit igång igen. can't help it och lite pensionärspoäng på mig som älskar allsång på skansen. det är så svenskt, har inte blivit amerikaniserat eller förstört utan är bara pure allsång. lycka och glädje åt alla.

dessutom var den finaste människan jag vet där och spelade och jag bara precis höjde volymen på tvn, satt uppkrupen i soffhörnet och bara skreksjöng igenom låtarna. väntade på tro och tvivel som aldrig kom, men det var mer än tillräckligt ändå.

känner mig som en riktig bög (och inte bög som i homosexuell) när jag pratar om håkan sådär, men ah, kan inte beskriva det bara.
jag menar, jag har hans gitarrists namn i en tatuering på höften, fattar ni då? säger det tillräckligt?

och när han bara precis börjar sjunga de första orden i kärlekens tunga då bara dör jag, blir helt paralyserad i hela kroppen. det är nog en av de absolut finaste låtarna som någonsin gjorts.



Jag hör alla steg i trappen.
Men inga går till min dörr.
Nu sitter du som en fjäril i natten ,
och pratar som vi gjorde förr.
Allt det där om att va på väg nånstans .
När man är tillbaks där allt började.

jag bara precis dör.

tala till mig, t-t-t-tala till mig
/madi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0