Keep on thinking times will always be the same, but when we leave this year we wont be coming back

302366-43jag har så riktigt mycket ångest. har pratats så mycket om studenten idag igen och man känner verkligen hur det bränner, hur nära det är.

jag vill inte.
jag vill vara kvar i skolan, det är ett jävligt nice liv, att gå runt och göra ingenting (och plugga lite) hela dagarna och vara med några av dom man tycker om mest här i världen. det kommer bli så jobbigt att veta att vi inte kommer ses varje dag, att vi inte kan dra det senaste skvallret och att vi inte kommer veta mer eller mindre allt om varandra mer.
det kommer vara mer "hur har det varit på sista tiden?" istället för vilket ragg man haffade i helgen.
allt blir så avlägset och jag vill inte ha det så.

det har varit så mycket fint som hänt, så många skratt mellan oss. så många fina ord. jag vill aldrig glömma det.
men allt har inte varit en dans på rosor, det har varit en jävla massa tjafs, bitchigheter och månader av tystnad och ignorans mellan många av oss, men nu har vi en och en halv månad kvar, det finns inte tid med det längre. nu vill jag bara ha roligt och se till att den sista tiden blir det bästa den kan bli.

veritas på den vackra tösen på bilden, min cookiesister sen tre år tillbaka. <3

/hurricane

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0